Kapitel 0. Inledning. Handeln Bygger Staden.
Kapitel 1. I begynnelsen var handeln. Handeln bygger staden.
Kapitel 2. Den kommersiella revolutionen. Handeln bygger staden.
Kapitel 3. Produktionen formar staden. Handeln bygger staden.
Kapitel 4. Trafiken placerar handeln. Handeln bygger staden.
Kapitel 5.Från stadshandel till handelscentrum. Handeln bygger staden.
Kapitel 6. Handelns två dimensioner - plats och verksamhet. Handeln bygger staden.
Kapitel 7. Frihandel eller protektionism. Handeln bygger staden.
Kapitel 8. Bilen har kommit för att stanna. Handeln bygger staden.
Kapitel 9. Återtåget från bilstaden. Handeln bygger staden.
Kapitel 10. Gasa, bromsa eller styra. Handeln bygger staden.
Kapitel 11. Haparanda. IKEA som stadsbyggare. Handeln bygger staden.
Kapitel 12. Umeå. Rondellstaden. Handeln bygger staden.
Kapitel 13. Sundsvall. Konsten att avveckla en stadskärna. Handeln bygger staden.
Kapitel 14. Värmdö. Los Angeles på svenska. Handeln bygger staden.
Kapitel 15. Nacka. Köpkvarter med staden inom räckhåll. Handeln bygger staden.
Kapitel 16. Stockholm. Från Klara till Sergels Torg. Handeln bygger staden.
Kapitel 17. Röda fanor över Stockholm. Handeln bygger staden.
Kapitel 18. Norrköping, Nacka. Stadsbyggande transporter. Handeln bygger staden.
Kapitel 19. Malmö. Rättvisare handelsplatser. Handeln bygger staden.
Kapitel 20. Ystad. Med kulturaret mot framtiden. Handeln bygger staden.
Och så här ser baksidestexten ut.
Den texten var det första som skrevs på Stadsliv AB:s kontor i Gamla Stan, Svartmangatan 21, sommaren 2011.
“Vår moderna mänskliga civilisation är i hög grad utformad av handelns företrädare, från antikens kameldrivare längs sidenvägen och medeltidens stadsbyggande borgarklass till nutidens globala varumärkesbyggare och gränsöverskridande internetentreprenörer. Handelsmän har utformat juridiska regelverk och finansiella instrument, drivit fram teknologiska innovationer och kommunikationssytem och lagt grunden för politisk demokrati och personlig frihet. Handelns samhällspolitiska roll kan uttryckas som “valfrihet, frivillighet, samarbete”. Fram till 1900-talets mitt har handeln också varit den centrala drivkraften i skapandet av städer och våra offentliga mötesplatser.
Handeln bygger staden beskriver en paradox som påverkar allas vårt vardagsliv: den höga efterfrågan på blandade, täta och attraktiva stadsmiljöer överträffas bara av ett eskalerande utbud av stadslösa handelsplatser, förvisade till ogästvänliga motorvägsavfarter i våra städers periferi.
Jerker Söderlind är arkitekt, journalist, Tekn. Dr vid KTH och strategisk rådgivare på City i Samverkan i Stockholm. I sin bok ger han konkreta förslag på hur städer kan utformas för att gynna hållbarhet och attraktivitet. En viktig poäng är att ersätta dagens ideologiskt färgade stadsplanering med handelssektorns kommersiella perspektiv: lyssna på kunderna, leverera det som efterfrågas och låt användaren betala sina egna kostnader. Några konkreta råd är att bygga städer utifrån handelns behov av höga flöden, parkering, hög täthet, förutsägbarhet och frihet från regleringar och förbud.
Bokens första del tecknar en mer principiell bild av handelns stadsskapande roll och dess koppling till politik, teknologi och transportsystem.
Del två analyserar konkreta vägval i tio svenska städer, från Haparanda till Ystad.
Handeln bygger staden är avsedd som en handledning i kundanpassad stadsutveckling och kan läsas både som lärobok och manual för politiker, fastighetsutvecklare och planerare.
För uppdaterad detaljinformation rekommenderas läsaren en inloggning på Eniro.se eller Hitta.se, två utmärkta hemsidor för studier av stadslivets problem och möjligheter.”